Los Scandalous

Förlåt om vi varit frånvarande ovanligt länge. Förstår om ni saknat oss. Bloggen har strulat och vi har haft problem att uppdatera. Men nu är vi tillbaka! Publikens juuuubeeeeeellllll!!
I alla fall, vädret har varit en besvikelse. Nätterna har varit en plåga, inatt var värst. Tänk Barnen från Frostmofjället. Vi sover med petflaskor fyllda med hett kranvatten, alla former av tygstycken virade runt våra arma kroppar, Frida hade mardrömmar om täcken. Vi sover med tomma påslakan och tunna, tunna fleecefiltar. Lyckliga nätter sover Hanna i skarven i Nathalie och Fridas queen size bed. Men vi hörde att det var tio minus i Sverige, vi har åtminstone 15 plus och idag var solen tillbaka.

Jenny tog med oss på en promenad till Montana Avenue, mysigt ställe och Nathalie och Frida tog chansen att trycka ytterliggare en Pink Berry glass. Imorse tvättade Frida för första gången, trots våran skyhöga månadhyra måste vi betala ytterliggare för att använda tvättmaskinerna. Suga ut pengar på små summor, som kan tyckas vara skitsummor, är något som alla är experter på att utsätta oss för. Men vi har märkt, många bäckar små bildar lätt en finanskris.

Så till dagens drama.
Ni som varit uppmärksamma har kanske lagt på minnet att vi bor på gatan/vägen/motorvägen Pico Boulevard. Få övergångsställen leder till att vi inte riktigt orkar ta oss till ett utan sneddar med fara för våra liv över den enorma gatan för att ta oss till Rite Aid (affären där vi handlar akuta nödvändigheter (9 dollars vin och 1 dollars choklad)). Inte enbart på grund av lathet utan för att förminska risken av eventuella överfall av diverse skummisar (typ Chris Brown) tog Hanna idag det osäkra före det osäkrare. Men genvägar medför ofta senvägar. På mitten-refugen stannade plötsligt Hannas hjärta, där stod hon öga mot öga med batongmannen, farbror polis. Vad skulle hon göra, vända, springa tillbaka till Rite Aid och riskera en jakt hon kanske skulle ångra eller skulle hon självmant överlämna sig till polisen (a la Chris Brown). Hanna som inte riktigt gett upp hoppet om Chrisie gjorde som Chrisie skulle göra. Hon gick med huvudet nedböjt över till batongmannen.
Han sa: -Can I see your ID?! Why did you cross the street.
Hanna thinking "What the fuck would you have done gubbjävel"
Hanna sa: -eeh, oooh,, I'm so sorry.
Kom lindrigt undan med att hon var svensk, blond, sötis, studentis.
Vi har lärt oss en läxa.

ps. Vi hittade ett fint träd på vägen hem!